InfinitivoGerundioParticipio
enfadarenfadandoenfadado

Indicativo

Presente

yoenfado
tú/vosenfadas / enfadás
él/ella/Ud.enfada
nosotrosenfadamos
vosotrosenfadáis
ellos/ellas/Uds.enfadan

Pretérito perfecto simple

yoenfadé
tú/vosenfadaste
él/ella/Ud.enfadó
nosotrosenfadamos
vosotrosenfadasteis
ellos/ellas/Uds.enfadaron

Pretérito imperfecto

yoenfadaba
tú/vosenfadabas
él/ella/Ud.enfadaba
nosotrosenfadábamos
vosotrosenfadabais
ellos/ellas/Uds.enfadaban

Futuro

yoenfadaré
tú/vosenfadarás
él/ella/Ud.enfadará
nosotrosenfadaremos
vosotrosenfadaréis
ellos/ellas/Uds.enfadarán

Condicional

yoenfadaría
tú/vosenfadarías
él/ella/Ud.enfadaría
nosotrosenfadaríamos
vosotrosenfadaríais
ellos/ellas/Uds.enfadarían

Subjuntivo

Presente

yoenfade
tú/vosenfades
él/ella/Ud.enfade
nosotrosenfademos
vosotrosenfadéis
ellos/ellas/Uds.enfaden

Pretérito Imperfecto

yoenfadara / enfadase
tú/vosenfadaras / enfadases
él/ella/Ud.enfadara / enfadase
nosotrosenfadáramos / enfadásemos
vosotrosenfadarais / enfadaseis
ellos/ellas/Uds.enfadaran / enfadasen

Futuro

yoenfadare
tú/vosenfadares
él/ella/Ud.enfadare
nosotrosenfadáremos
vosotrosenfadareis
ellos/ellas/Uds.enfadaren

Imperativo

Afirmativo

yo-
tú/vosenfada / enfadá
Ud.enfade
nosotrosenfademos
vosotrosenfadad
Uds.enfaden

Negativo

yo-
tú/vosno enfades
Ud.no enfade
nosotrosno enfademos
vosotrosno enfadéis
Uds.no enfaden