InfinitivoGerundioParticipio
ensartarensartandoensartado

Indicativo

Presente

yoensarto
tú/vosensartas / ensartás
él/ella/Ud.ensarta
nosotrosensartamos
vosotrosensartáis
ellos/ellas/Uds.ensartan

Pretérito perfecto simple

yoensarté
tú/vosensartaste
él/ella/Ud.ensartó
nosotrosensartamos
vosotrosensartasteis
ellos/ellas/Uds.ensartaron

Pretérito imperfecto

yoensartaba
tú/vosensartabas
él/ella/Ud.ensartaba
nosotrosensartábamos
vosotrosensartabais
ellos/ellas/Uds.ensartaban

Futuro

yoensartaré
tú/vosensartarás
él/ella/Ud.ensartará
nosotrosensartaremos
vosotrosensartaréis
ellos/ellas/Uds.ensartarán

Condicional

yoensartaría
tú/vosensartarías
él/ella/Ud.ensartaría
nosotrosensartaríamos
vosotrosensartaríais
ellos/ellas/Uds.ensartarían

Subjuntivo

Presente

yoensarte
tú/vosensartes
él/ella/Ud.ensarte
nosotrosensartemos
vosotrosensartéis
ellos/ellas/Uds.ensarten

Pretérito Imperfecto

yoensartara / ensartase
tú/vosensartaras / ensartases
él/ella/Ud.ensartara / ensartase
nosotrosensartáramos / ensartásemos
vosotrosensartarais / ensartaseis
ellos/ellas/Uds.ensartaran / ensartasen

Futuro

yoensartare
tú/vosensartares
él/ella/Ud.ensartare
nosotrosensartáremos
vosotrosensartareis
ellos/ellas/Uds.ensartaren

Imperativo

Afirmativo

yo-
tú/vosensarta / ensartá
Ud.ensarte
nosotrosensartemos
vosotrosensartad
Uds.ensarten

Negativo

yo-
tú/vosno ensartes
Ud.no ensarte
nosotrosno ensartemos
vosotrosno ensartéis
Uds.no ensarten